Hejsan!

Tänkte bara påminna er om att jag har gjort en ny omröstning om vilken stad jag skulle göra min nya serie i. Om du vill vara med och påverka så är det bara att rösta!

Just nu är det nämnligen bara 2 personer som har röstat, och de har inte röstat på samma, vilket gör att det står lika mellan dem.

Så nu måste ni rösta på den staden ni vill ha en serie från!

Färgguide:

Fanny - rosa

Simon - mörkgrön

Mike - mörkblå

Hampus - babyblå

Agnes - orange

Tillfälliga/Okända - grå

Berättarröst - svart

  Fanny Brixland är 21 år och har fått en liten bebis med Mike.

Fanny är en killtjusare och har haft väldigt många killar innan Mike.

För Fanny så har det tyvärr slutat olyckligt med dem alla, kommer det hända samma sak för Fanny med Mike?

3 månader senare...

  - Jo... Jag har funderat på det där med Hampus, vår älskade son.

- Vad?

- Han har ju sovit inne hos oss nu den sista tiden, jag tycker att det är dags att skaffa ett eget rum till honom. Jag har redan skissat på var det ska vara.

- Var?

- Litar du på mig till 100% ?

- Klart att jag gör!

  - Bra! För i så fall så får du inte veta var rummet ska vara förrän det är färdigt!

- Men! Vad orättvis du är Mike! Haha, men jag får väl gå med på det då...

  Mike byggde det själv, så det tog ganska lång tid innan det var helt färdigt.

Men, en dag stod det färdigt. Det var på andra våningen jämte toaletten.

Det hade ungefär gått en månad.

  Mike lade Hampus i sin spjälsäng som stod placerad i rummet.

Månaderna gick förbi och det var en kväll i juni...

  ... som Mike friade!   De hade bestämt att gifta sig veckan därpå.

Ingen av dem var särskilt intresserade av att bjuda släkten eller vänner, så de gifte sig där hemma. Nu var det helt bestämt att Mike även skulle flytta in.

Men denna kvällen hände många speciella och märkliga saker...

  Runt åtta på kvällen lagade Fanny mat åt dem.

  Lite längre bort satt Mike och läste när Fanny skulle duka.

- Aah! var det enda han hörde från henne.

  - Fanny! Hur gick det?! 

...fortsättning följer...

Färgguide:

Fanny - rosa

Simon - mörkgrön

Mike - mörkblå

Hampus - babyblå

Agnes - orange

Tillfälliga/Okända - grå

Berättarröst - svart

  Fanny Brixland är en 21 årig tjej som precis blivit med barn.

Hon har haft så många killar att hon inte ens kommer ihåg alla.

Killen hon blivit med barn med har precis åkt iväg till en annan stad.

Gjorde han det för att slippa henne, eller var det av något annat själ?

  Fanny tog ett djupt andetag och försökte sedan ta sig ner till bottenplanen för att sedan åka iväg till sjukhuset.

  "Åh, det börjar bli jobbigt! Jag måste skynda mig!"
Det tog långt tid, men till sist blev det en liten kille! 

  Mike hade till och med kommit hem och fått ett telefonsamtal av en doktor att Fanny låg på sjukhus. Doktorn trodde ju såklart att Mike, pappan, visste om att Fanny skulle föda barn så han nämnde aldrig det...

  - Jag måste ta ett rejält snack med dig när vi kommer hem!

Fanny sade inget för hon visste inte riktigt vad hon skulle säga.

  - Det är så svårt att säga detta... Men nu tänker jag bara säga rakt ut vad jag tycker om detta, så du vet! HUR KUNDE DU GÅ BAKOM RYGGEN PÅ MIG SÅDÄR OCH SKAFFA BARN MED NÅGON?! JAG KÄNNER MIG SÅ SÅRAD OCH ORESPEKTERAD JUST NU, FANNY! Och att du helt ändrat klädsel och det är ju inget som jag aldrig vetat innan heller, jag visste ju hela tiden att du var Fanny, men du ljög för mig om att du hette GRETCHEN! Jag tror att jag gör slut, punkt slut!
Jag vill inte ha med dig och göra!

- Vänta! Gå inte än! Detta är det svåraste ögonblicket i hela mitt liv, nu ska jag även säga det svåraste jag någonsin sagt också...

  Hon tog Mikes hand och började:

- Jag har träffat sååå många killar, men aldrig har jag träffat någon som dig...

- Förutom snubben du har barn tillsammans med då eller?

- Jag ville egentligen komma till den delen sist, men jag får väl ta den först... 

Han som jag har ett barn tillsammans med... heter Mike. Det är dig jag har ett barn tillsammans med...
Nu vet du det, så nu återgår jag till det jag egentligen ville berättat först.
Dagen vi träffades här hemma var så annorlunda jämfört med de andra dagarna veckan före.
Jag kände sån sorg för att jag blivit misshandlad av en kille, som jag älskade.
Han var inte den första heller...

Folk letade efter mig ute på stan och ville fråga mig en massa.
De hade till och med kommit hem till mig flera gånger och det verkade som om de aldrig gav upp!
Så en dag fick jag nog, jag bytte om till lite tantigare kläder, jag färgade håret rött, jag bestämde mig även för att alltid ha glasögon på mig eftersom det var lätt att känna igen mig eftersom jag hade blåtiror runt ögonen.

Dagen du åkte så smsade jag dig att du skulle komma hit, jag hade något att berätta, det var detta. Jag blev så orolig att du inte ville träffa mig mer när du sade att du åkt bort.
Under tiden du var borta märkte jag även att jag var gravid...

  - Åh, förlåt, Fanny! Jag visste inte...

- Äsch, tänk inte på det mer! 

... fortsättning följer...